Yazd

Provinsen Yazd ligger i Irans mitt i utkanten av Dasht-e Lut ökens slätter och har en area motsvarande 129284,859 km2 enligt landsuppdelningen år 1391 SH (2012 e.Kr.) och är därmed landets fjärde största provins. Denna provins gränsar till provinserna Semnan och Esfahan i nordväst, provinsen Fars i sydväst, provinsen Sydkhorasan i öst, provinsen Khorasan Razavi i nordöst och provinsen Kerman i sydöst.

Provinsen Yazd har kalla och relativt fuktiga vintrar och varma, långa och torra somrar p.g.a. att den ligger på världens torra bälte. Provinsen har en variation av låga och höga landsområden och altituden för dess olika punkter skiljer sig åt. Höga höjder finns på tre distinkta bergskedjor som mestadels följer den Centrala iranska bergskedjan och har en riktning från nordväst till sydöst. Utöver detta finns även sydliga och nordliga separata berg som är utspridda i provinsen. Provinsens högsta punkt finns i sydvästra Yazd och påverkar regionens klimat. Existensen av dessa höga landsområden har geomorfologiskt sett gett provinsen en variation och trots att det är ödemarker har det gett plats åt anmärkningsvärda landsbygder i provinsens höga landsområden. På grund av existensen av rinnande sand och sandiga kullar har vindens blåst en speciell betydelse.

Yazds region är ett av de iranska etniciteternas forntida landsområden och har skimrande arv från antik kultur och civilisation och verk från olika historiska perioder med en tre tusen år gammal historia. ”Yazd” är ett antikt ord som härstammar från ”yasht”, ”yazt” eller ”yasn” som betyder prisning, andakt, dyrkan och Gud. Enligt en del historieskribenter byggdes en stad vid namn ”Yazdangerd” i denna region under sasanidernas tid på Yazdegerd I:s befallning. Namnet Yazd har tagits från denna titel och betyder helig, gynnsam och förmånlig. Grekiska historiker har kallat denna antika och forntida stad för ”Isatis”, som förmodligen dök upp efter etableringen av den antika staden ”Katheh”. Efter islams framkomst och det iranska folkets tycke för denna religion fick Yazd smeknamnet ”Dar al-’Ibadah” (dyrkans hus). Denna region har haft välkända vägar för tullinstitutioner och post- och brevbärarcentrum under akemenidernas tid. Tullar hade en sådan betydelse i antika Yazd att muzaffariderna nådde kungapositionen från tullposten i området Meybod.

Provinsen Yazds folk talar persiska med yazd-dialekt. Folket i provinsen följer religionen islam och den shiitiska tolv-imam-skolan, dock lever även religiösa minoriteter i denna provins såsom bl. a. zoroastrier, judar och kristna. Folket i provinsen Yazd är ursprungligen iranier och tillhör det ariska släktet, och p.g.a. provinsens geografiska position och historia har de beblandat sig mindre med icke-iranska släkten.

Geografisk position

Provinsen Yazd, landets fjärde största provins, ligger i Irans mitt och i utkanten av Lut öken. Staden Yazd är centrum i provinsen, och några andra av dess viktiga städer är bl.a. Abar Kuh, Bafq, Taft, Mehriz, Meybod och Ardakan.

 

Väder

På grund av den geografiska positionen har provinsen Yazd generellt sett ett varmt och torrt ökenklimat. Denna provins anses vara en av landets torraste provinser.

 

Historia och kultur

Provinsen Yazd är en av landet Irans antika och historiska regioner, och samlingen av de antika verk som finns utspridda i provinsen talar även i sig själv om denna långa historia. Historian för mänskliga bosättningar i denna remsa sträcker sig längre än det tredje årtusendet f.Kr., och på sådant vis att stammar som migrerade från dagens Balkh (i Afghanistan) till Persien under pishdadiandynastin kallade denna region för ”Yazdan”. Efter det blev Yazd en plats för dyrkan. Regionen Yazd hade en speciell social och ekonomisk ställning under akemenidernas och sassanidernas tid och den uppmärksammades mycket för dess arkitektur och välstånd. Under den islamiska perioden fick muslimerna kontroll över regionen Yazd och man kallade den då i början för ”Dar al-’Ibadah” (Dyrkans hus). Enligt historieböcker och även den urbana kontexten har staden Yazd varit en helig stad för zoroastrier förr i tiden och besöksmål för perser från andra områden och haft en avsevärd betydelse. De befintliga verken visar på stadens vidd och välstånd under hela perioden då de deylamitiska emirerna styrde fram till safavidernas tid. Provinsen Yazd är även väldigt intressant sett till kulturella sedvänjor, och zoroastriernas kulturella karaktärsdrag har haft en lysande historia sedan lång tid tillbaka.

Chak Chak/Pir-e Sabz

Detta tempel ligger 4,8 mil från staden Yazd på vägen mot Tabas. På grund av att det ständigt droppar (chekidan) vatten från steniga bergets ravin som är täckt med grönska har platsen blivit känd som ”Chakchaku” eller ”Chak Chak”. Zoroastrierna kallar denna plats för ”Pir-e Sabz” (Gröna helgonet).

Ökenattraktioner

Bland allehanda turistmål i Iran har öknen en speciell charm. Det går att skåda öknens tjusningar i provinsen Yazd på två sätt; det första är att man reser från staden Yazd mot Bafq genom att passera Fahrajs antika moské, som ligger vid ökens utkant. Det andra är att man reser från Yazd via Kharanaq och Biyazeh till Khur och Biabanak, där det finns flera kupolliknande kullar av sand och som är täckt av ökendynor och ökenplantor. Olivträd, som är mer än tusen år gamla, är några av platsens andra sevärdheter.

Amir Chakhmaq rondell (Meydan-e Amir Chakhmaq)

Amir Chakhmaq är namnet på en rondell som ligger i staden Yazd och vars konstruktion dateras till timuridernas tid (1500-talet e.Kr.) och som anses vara ett av stadens mest historiska antika komplex.

Steninskriptionerna på Arnan berg (Sangnegareh-haye Kuh-e Arnan)

Arnan berg ligger nära Arnan by. Detta berg bevarar Yazds äldsta historiska verk inom sig. På Arnan bergs stenhäll har man hittat stenar och målningar som hör till 12 000 år sedan.

Samlingen av Yazds gamla basarer

Samlingen av Yazds gamla basarer delades in i två delar i samband med ett vägbygge. Den äldsta delen av Yazds basar hör till 1500-talet e.Kr. och är en del av det kulturella och historiska Amir Chakhmaq komplex. Bland basarens produktionsverkstäder kan man bl.a. nämna malverkstaden (där man maler de naturliga hennabladen), helvaverkstaden (där man omvandlar sesam till sesampasta och sötsaken helva) och färgningsverkstaden (där man färgar bomulls- och ullfibrer). Var och en av dem har sin egen speciella arkitektur med hänsyn till dess typ av aktiviteter.

Zoroastriernas eldtempel (Atashkadeh-ye Zartoshtian)

Zoroastriernas eldtempel, känd som Vahram av Yazds eld, byggdes i oktober månad år 1934 e.Kr. m.h.a. donationer från Indiens parsers gemenskap på en donerad mark. Enligt en rapport är elden som finns i detta eldtempel 1515 år gammal och har hämtats från Nahid Pars eldtempel och har ännu inte släckts. Yazds zoroastrier använder denna plats för sina högtider, religiösa ceremonier, konferenser och föreläsningar.

’Ali Abarqus kupol (Gonbad-e ’Ali Abarqou)

Denna kupol ligger ovanpå en naturlig klippa på vägen mellan Yazd och Abarqu och har byggts med naturliga stenar från bergsregionen Saruj år 1056 e.Kr. och är en oktagon på ut- och insidan.

Bland provinsens andra historiska centrum och turistmål kan man nämna bl.a. Yazds stormoské, fästningen i Abarand Abad, Pahlavan-e Badi fästning, Yazds antika borg och bålverk, Ziyayiyeh skola (Alexanders fängelse), Vaziri cistern, Shekaft-e Yazdan grotta, Zomrod (Smaragd) grotta och vattenkällorna Gharbal Biz, Tamehr och Piruzeh (Firuz).

Lokal musik

Folket i Yazd har visat mindre intresse för musik p.g.a. stadens ställning och att man kallat den för Dyrkans hus. Majoriteten av de som har bra röst uppvisar sin konst genom allmänna samlingar för rowzeh-recitation (sorgerecitation) och maddahi (lovsång). ”’Arabaneh” är det enda musikinstrumentet som spelas i formen av inhemskt och lokalt instrument. ’Arabaneh är precis som dayereh som Yazdborna spelar vid glättiga sammankomster och bröllop.

Souvenirer och hantverk

Olika sorters kashmirtyger, brokad, traditionella lakan, chador shab, mattor, zilu, krukmakeri och keramik, mosaik, giveh och yazdsötsaker är en del av provinsens hantverk och souvenirer.

Lokal mat

Shuli (en typ av soppa) är en av provinsens lokala maträtter och som är väldigt populär bland folket i Yazd. Bland provinsens andra lokala maträtter kan man nämna bl.a. olika sorters soppor (ash-e yazdi, ash-e mash, ash-e serkeh-shireh, verjussoppa, tamarindsoppa, vetesoppa, kornsoppa och ash-e shekambeh), sur köttsoppa, olika sorters kufteh (kufteh-ye nokhud, kufteh-ye berenj, kufteh-ye lappeh), olika sorters grytor (khuresh-e beh alu, khuresh-e fesenjan-e yazdi, okra- och auberginegryta), bunash, shefteh, shuli shalgham, labu-ye shalgham och qaliyeh kadu.

Comments are closed.