Kerman

Provinsen Kerman ligger i sydöstra Iran och är en av Irans största provinser eftersom den täcker ca 11 % av landets totala yta. Denna provins har en area motsvarande 180725,574 km2 enligt landsuppdelningen år 1391 SH (2012 e.Kr.). Provinsen Kerman gränsar till provinserna Sydkhorasan och Yazd i norr, provinsen Hormozgan i söder, provinsen Sistan och Baluchistan i öst och provinsen Fars i väst. Denna provins är en av landets högsta provinser och Baft kommun är provinsens högsta kommun med 2250 meters höjd ovanför havsytan.

Historiskt sett sträcker sig bosättningens historia i denna region till 3000-talet f.Kr. Provinsen Kerman har god ekonomi och det blomstrar väldigt för jordbrukssektorn och andra industriformer. Världens enda adobestad (Arg-e Bam) som hör till årtusendena f.Kr. hör till denna region.

Eftersom berg täcker två tredjedelar av denna region har den stora omfattningen av höga höjder avsevärt minskat torra och varma ökenvädersförhållandens fullständiga påverkan och kontroll såsom Dasht-e Lut har för Kermans landsområde. Provinsen Kerman ligger i mötespunkten mellan den höga bergskedjan Zagros, den Centrala iranska bergskedjan och låga ökenområden sydöst om Dasht-e Kavir. Bergskedjan Zagros och den Centrala iranska bergskedjans längd delar in Kermans vidsträckta provins i två separata delar; en med torrt ökenklimat och en med måttligt utlöparklimat och vid möte med varandra har de format tre regioner; en ökenregion, en region i öknens utkanter och en tropisk bergsregion. Av just denna anledning är denna provins sällsynt i landet då den har olika typer av miljöer och p.g.a. regionens storlek, existensen av låga och höga landsområden och speciella klimatförhållanden skiljer sig vädret beroende på plats.

Staden Kerman är centrumet i provinsen. Kerman refereras till Kerman ibn Hital, som tillhörde profeten Noas (fvmh) barnbarnsbarn. Dock anser man i Persiens äldre texter att Kerman och Makran var två bröder och barnbarn till Gayomard. I historieböcker, speciellt i Ferdowsis Shahnameh finns en berättelse gällande Haftvad som hade en mask (kerm) som gav honom tur. Därmed har namnet Kerman tagits från Haftvads mask. Vissa andra anser att namnet Kerman var ”Botiya” och ”Karamaniya” innan islam. Vissa anser att det omvandlats från ordet ”Kariman” (generösa människor) och vissa säger även att det tagits från det gamla ”Karmaniyay”, vilket betyder ”platsen för mod och strid”. Arabiska och judiska historiker anser att ”Kerman” är Hital eller Haptals son och tillhör Noas barnbarnsbarn och persiska källor nämner Tahmuras som hans förfader. Herodotos nämner sex persiska släkten, varav en av dem är ”garmaniyan”.

Förr i tiden kallade man Kermans centrum för ”Gavashir” och ”Bardshir”. ”Gavashir” var ursprungligen ”Kvarrah Ardashir”, alltså staden Ardashir, och blev successivt ”Gavashir”.

Geografisk position

Provinsen Kerman ligger i sydöstra Iran och har en speciell vegetationstäckning tillhörande ökenområden. Denna provins är landets näst största provins. Den historiska staden Kerman är centrum i provinsen. Några andra av provinsens viktigaste städer som kan nämnas är bl.a. Baft, Bardsir, Bam, Jiroft, Rafsanjan, Zarand, Sirjan, Shahr-e Babak och Kahnuj.

 

Väder

Altituder, låga och höga landområden och speciella klimatförhållanden har skapat ett varierande väder i provinsen Kermans olika delar. I denna region är vädret torrt och måttligt i norr, nordväst och centralt, varmt och fuktigt i söder och sydöst och torrt och halvmåttligt i provinsens centrum, alltså i staden Kerman.

 

Historia och kultur

Historiskt sett sträcker sig människans bosättning i Kermans region till slutet på det femte årtusendet f.Kr. (platserna Tal-e Eblis och Tappeh Yahya är bevis på detta). Denna region räknas tillhöra Irans äldsta områden och det har uppstått ovärderliga kulturella och historiska skatter i den med tidens gång som manifesterar delar av den iranska civilisationen. Kerman hette ”Butia” och ”Karmaniya” under perioderna innan islam. Även så anser arabiska och hebreiska historiker att Kerman var Hitals/Heptals barn och ättling till Noa, och persiska böcker nämner Tahmuras som hans förfader. Den grekiske historikern Herodotos nämner namnen på sex persiska släkten varav en av dem är ”germanioi”. Förr i tiden brukade man kalla Kermans centrum för Gavashir och Bardashir. ”Gavashir” var ursprungligen ”Shahr-e Ardashir” (Staden Ardashir) men blev successivt Gavashir. Dess namn har nämnts i Bisotuns inskription som ”Yutieh”. Varenda historiska atmosfär i Kerman talar om en del av detta landområdes folks och lokala regeringars dimensioner och aspekter.

Bams citadell (Arg-e Bam)

Arg-e Bam är världens största adobestad och är ca 2200 år gammal. Detta byggnadsverk ligger nordöst om den nuvarande staden Bam uppe på Azarins kulle. Citadellets area är ca 20 hektar. Det har funnits en vallgrav runt omkring fästningen som beskyddat detta komplex från attacker under flera perioder.

Några av Bams citadells kända platser är en huvudkorridor som tidigare varit en basar. Utöver detta finns det även spår kvar från ett eldtempel från sassanidernas tid, ett antikt gym, allmänna badhus, stall, kaserner, fängelser och Fyra säsonger herrgård. Vanliga hus har byggts i anslutning och har gångar till varandra. I vissa hus kan man se spår från privata badrum. Stallen låg separat från husen. Flera av citadellets hus hade två våningar, och detta visar på befolkningens ökning under en av de tidigare perioderna. Under den islamiska perioden har två moskéer som heter Stormoskén och Hazrat Muhammad (fvmh & hf) moské och en husseiniyyah (där man ihågkommer Imam Husseins (fvmh) martyrskap) byggts. Fyra säsonger herrgård hade tre våningar och var ett regeringspalats vari alla av regeringens befallningar och lagar utfärdades och stiftades.

Ganj-’Ali Khans basar (Bazar-e Ganj-’Ali Khan)

Denna basar ligger mellan Chahar Suq och Ekhtiyari basar och norr om Ganj-’Ali Khans rondell. Ganj-’Ali Khans basar är ett monument från safavidernas tid.

Ganj-’Ali Khans badhus (Hammam-e Ganj-’Ali Khan)

Badhusets ingång ligger i staden Kermans södra basar. Detta badhus, med en area på ca 1000 m2, är ett komplex med en kombination av arkitektonisk konst, användning av olika material och en lämplig atmosfär. Ganj-’Ali Khans badhus är ett unikt byggnadsverk som konstruerats med kakel, målningar, stuck, valv och vackra takmönster genom att använda sig av sten och väldigt eleganta stendekorationer.

Kenar Sandal kulle (Tappeh Kenar Sandal)

Jirofts historiska inhägnad, vari man funnit värdefulla verk från det tredje årtusendet f.Kr., räknas tillhöra världens rikaste historiska inhägnader. Kenar Sandal kulle är en av denna magnifika civilisations ruiner och som ligger 30 km ifrån Jiroft. Fler än fyra miljoner lerstenar har använts i dess adobestruktur. Platsen har använts som ett religiöst centrum och ovanpå kullen finns ett tempel som är en av de största ziqqurater som man funnit i världen. Arkeologer har lyckats hitta skriftverk i detta område som är 3000 år gamla. Nyliga utgrävningar i Jiroft har visat på nya dimensioner av den civilisation som fanns under ett par årtusenden f.Kr. i Jiroft.
Några andra turistmål i provinsen som kan nämnas är bl.a. Khabar nationalpark, grottorna Torang och Ayyub, Torshab sjö, varmvattenkällorna i Laleh Zar, Shirinak och Dah Sheikh, Shah Abbasi värdshus i Rafsanjan, Kabutar Khans ishus och Mynthusmuseet.

Stormoskén (Masjed-e Jame’)

Denna moské är en av Irans vackraste moskéer. Datumet för konstruktionen av denna moské dateras enligt den östra huvudingångens inskription till år 1349 e.Kr. Kakelmosaiken i bönenischen och vid moskéns östra huvudingång är byggnadens mest värdefulla delar.

Souvenirer och hantverk

Provinsen Kermans souvenirer och hantverk består bl.a. av termeh, pateh, sjalar, mattor, kelim, etsade arbeten, mosaik, kärl i mässing, qavut, samanu (en dessert) och dadlar från Bam. Kermans och Rafsanjans pistage, som är provinsens mest originella souvenir, är även världskänd. Utöver de souvenirer som nämnts måste även medicinska ämnen såsom henna, jujubepulver och dragant och samt parfym och blomextrakter nämnas.

Lokal mat

Utöver de invånare som är bosatta i provinsen Kerman bor det även migrerande och nomadiska stammar i den. Därmed är Kermans matbord färglatt med en gammal matkultur som bl.a. består av maträtter såsom olika sorters soppor (ash-e shuli, kornsoppa, mixsoppa och ash-e keru), tuki, gandom shir, kakol-e kenef-e shahdaneh, khurak-e lablabu, feleh tokhm-e morgh, qateq takhmeh, qateq nebeh, tafteh, zirjush, kashk-e gerdu, eshkaneh, sardush, yoghurt och färska dadlar, kashk-e kadu, ab baneh/sirab baneh, kalleh jush, ab karmu, auberginehalim, kachi, kamach sahan, qateq shir, chank mal, sött oljebröd och tiotals sorters grytor.

Lokal musik

Kermans vidsträckta landområde, dess grannskap med provinserna Hormozgan, Fars, Yazd, Sydkhorasan och Sistan och Baluchistan, provinsens musikala och kulturella inflytande i konkurrens med grannliggande områden och även existensen av olika folkgrupper och stammar har gett upphov till att denna provins räknas som en magnifik källa för lokal musikalisk mångfald.

Instrumenten som används i olika delar i denna provins delas in i slagverk i skinn, luftinstrument och stråkinstrument. Luftinstrumenten inkluderar sorna, karna, snäcktrumpet, lokal flöjt, joftuflöjt, svart flöjt, fiqu, nafirhorn och sutak.

Snäcktrumpet anses tillhöra luftinstrument och användes förr i tiden för sorgeceremonier och även för att meddela om människors bortgångar, på sådant vis att man blåste tre gånger i detta instrument vid någons bortgång. Arkeologer har hittat en typ av sorna i utgrävningar i Bashagards region som är 7000 år gammal.

Slaginstrument inkluderar chugh, chughru, jarig, dark, naqareh, kuzak, sang, chob-e sar, chelik och khalkhal. Chang, chang-e qatti och baruti är några av provinsens stråkinstrument.

Comments are closed.