Kurdistan

Provinsen Kurdistan ligger i västra Iran och har en area motsvarande 29136,547 km2 enligt landsuppdelningen år 1391 SH (2012 e.Kr.) och täcker därmed 1,7 % av landets totala yta. Sett till dess storlek ligger den på 16:e plats bland alla provinser. Provinsen har även 180 km gemensam gräns med Irak på sin västra sida. Provinsen gränsar till provinsen Västra Azerbajdzjan och en del av provinsen Zanjan i norr, provinsen Kermanshah i söder, provinsen Hamedan och en annan del av provinsen Zanjan i öst och Irak i väst.

Sett till dess klimat och natur är provinsen Kurdistan en bergsregion som även har höga slätter och plana dalar. Höjdskillnaden mellan provinsens högsta och lägsta punkter är ca 2400 meter. Shaho berg är provinsens högsta punkt med en höjd på 3300 meter och regionen Alut i Baneh är provinsens lägsta punkt med en höjd på 900 meter över havsytan. Denna höjdskillnad ger själv upphov till att olika klimat äger rum.

Kurdistan har långt avstånd till havet, men genom djupa sammanflätade dalar finns det även små sjöar på flera ställen i provinsen och det finns även vägar till världens öppna hav i söder och Kaspiska havet och sjöar såsom Urmiasjön i norr.  Många stora floders vattenkällor finns i Kurdistans berg.

Det är relativt kallt i norra Kurdistan och den södra delen har måttligt bergsväder och höga och torra fjordar och bördiga slätter såsom Marivan slätt, Obatu slätt, Yaylak eller Dehgolan slätt, Qorveh slätt och Kamyaran slätt.

Majoriteten av provinsen ligger på bergskedjan Zagros, och av just denna anledning finns det speciella förhållanden sett till dess klimat och det finns olika former av terräng såsom höga berg, djupa dalar, lutande slätter, vattenkällor och låga landsområden.

Provinsen Kurdistan är en del av ett landsområde som tidigare har styrts av mederna. Kurder är en av det ariska släktets kända grenar som invandrade till Iran för ca 2000 år f.Kr. från ariernas första boplats och som emigrerade till nordväst och öst om Urmiasjön, och forskare tvivlar inte på att de är arier.

Kurdistan har bildats av de två orden ”kurd” och suffixet ”stan”, som betyder plats. Kurdistan är kurdernas plats och landsområde. Ordet ”Kurdistan” användes för första gången officiellt sett för denna region under seldjukernas tid och efter det har det även registrerats i historiska dokument och böcker.

Geografisk position

Provinsen Kurdistan ligger i västra Iran och centralt i bergskedjan Zagros utspridda sluttningar och dalar. Staden Sanandaj är centrum i provinsen Kurdistan, och Baneh, Bijar, Divandarreh, Saqqez, Qorveh, Kamyaran och Marivan är några av dess andra viktiga städer som kan nämnas.

Väder

Provinsen Kurdistans väder påverkas av Medelhavets varma och fuktiga luftströmmar, som ger upphov till nederbörd under våren och snöfall under vintern. Generellt sett påverkas denna provins av både en varm och en kall luftström.

 

Historia och kultur

Provinsen Kurdistan är en del av ett landområde som kontrollerats av medernas styre. Den historiska utsträckningen av de landområden som kontrollerades av medernas regering var från Urartu i norr, Assyrien i väst och Elam och Sumer (Babylon och Akkad) i sydväst och söder. En grupp människor hade bosatt sig i en region öster om Urmiasjön och gett den namnet ”Amaday”. En grupp hade bosatt sig i väst och gett den regionen namnet ”Parsua” (eller Parsuma). Den första gruppen skapade medernas regering och den andra gruppen skapade akemenidernas mäktiga kungastyre. Medernas territorium var indelat i flertalet länder, som styrdes i formen av små självständiga och oberoende regeringar. ”Mannei”, som var en av dessa självständiga regeringar, styrde från söder om Urmiasjön till runt omkring dagens Saqqez. Dessa människor hade även en enastående kultur och en avancerad regering innan de ariska nomadernas ankomst.

Sanandajs stormoské (Masjed-e Jame’-e Sanandaj)

Enligt existerande dokument konstruerades denna moské under qajarernas tid.

Kurdernas hus – Asefs herrgård (Khaneh-ye Kord – Emarat-e Asef)

Kurdernas hus ligger i staden Sanandaj och är ett antropologimuseum för kurdbebodda regioner. Det är det största antropologimuseet som hör till en folkgrupp i Iran. Den ursprungliga byggnaden av herrgården konstruerades under safavidernas tid och kompletterades sedan under qajar- och pahlavitiden.

 

Zayuyeh forntida borg (Qal’eh-ye Bastani-ye Zayuyeh)

Denna borg har byggts ovanpå en relativt hög kulle 5,5 mil sydöst om Saqqez. Idag finns det bara kvar delar av den. Verken på denna kulle hör till det första årtusendet f.Kr.

 

Qamchaqay forntida borg (Qal’eh-ye Bastani-ye Qamchaqay)

Ruinerna som finns kvar från denna borg ligger 4,5 mil ifrån Bijar. Borgens byggnad hör till 700-800-talet f.Kr. Höga stup omringar borgen och vid en av dess sidor finns en dal som heter Shahan. Tydligen har denna borg även använts fram tills den sassanidiska och islamiska perioden.

 

Keraftu forntida grotta (Ghar-e Bastani-ye Karaftou)

Denna grotta ligger 6 mil norr om Divandarreh nära byn Yuzesh Bash Kandi och är en av provinsens mest attraktiva turistmål. Karaftu grotta är en av de naturliga kalkstensgrottor som använts och bebotts under olika perioder. Grottans viktigaste egenskap är dess stenarkitektur som grävts ut i fyra våningar i berget. Det finns en grekisk inskription ovanför ett av rummen på den tredje våningen som kallat grottan för Herakles tempel.
Några andra turistmål i provinsen som går att nämna är bl.a. Sanandajs museum, Farhadabads historiska bro, Nisar skidbacke, Bittra vattenkällan, Abidar skogspark och Kavileh vattenfall.

 

Zarivar sjö (Daryacheh-ye Zarivar)

Denna sjö, som är provinsens viktigaste turistmål, ligger 2 km väster om Marivan. En intressant aspekt gällande formandet av denna sjö är existensen av sötvattenkällor i sjöns botten som förser sjön med vatten, och det finns ingen flod som ligger ansluten till denna sjö. Av just denna anledning har man kallat Zarivar för världens största sötvattenkälla.

 

Palengan by (Darreh-ye Palengan)

Palengan är en av kommunen Kamyarans byar. Denna by ligger vid sluttningen till ett berg och på båda sidorna av dess dal. Dess hus har byggts med sten och generellt sett i form av en trappa. Bakom de nedre husens tak ligger de övre husens gårdar. Denna region har varit ett av Kurdistans viktiga centrum sedan seldjukernas tid och senare. Ruinerna från Palengans fästning, som gränsar till byn och ligger ovanpå berget, bekräftar detta påstående.

 

Souvenirer och hantverk

Mattor, kelim, sjalar, bönemattor, filtar, giveh, fasaddekorationer, kurdiska smycken, musikinstrument och träartefakter utgör provinsens viktigaste hantverk och souvenirer. Risbröd är även en av provinsen Kurdistans kända souvenirer.

 

Lokal mat

”Kellane” är en av Kurdistans regions traditionella maträtter och placeras på det kurdiska folkets matbord vid vårsäsongens början. Några andra av Kurdistans lokala och varierande maträtter som går att nämna är bl.a. danuleh, kofteh shurba, dukheh va, shireh va, tarkhineh, davineh, kah shakeh kin, niskin, parpuleh, sayeleh, piazlu, buryav, yaprakh, lah takav, qah yasyav, kajmak, shalkineh, navsaji och sajibröd.

 

 

Lokal musik

Provinsen Kurdistan är en av landets rikaste provinser sett till musik. Kurdistans musik går att dela in i tre delar. Den första delen är religiös musik som spelas med sång, daf och varierande rytmer under Profetens födelsedag, religiösa högtider och dervischernas gnostiska ceremonier. Den andra delen kan man kalla för stadsmusik som spelas av skickliga musiker. Majoriteten av dessa sånger är i själva verket kurdisk gurani som spelas tillsammans med olika instrument. Gurani är en av den kurdiska musikens viktigaste former. Mugam har även en speciell ställning i kurdbebodda regioners musik och dess variation i olika regioner har gett upphov till dess perfektion under flera sekels gång. Man kan kalla den tredje delen för traditionell bymusik som för det mesta består av sånger såsom beyt, lavak, heyran, siyavcheh maneh va cheh peleh och halparkah m.m.
Provinsen Kurdistans musikinstrument består även av slaginstrument såsom daf, dayereh, dohol, tas, do tableh, luftinstrument såsom ney-e duzleh, shimshal, narmeh nay (balaban) och surna (tayeh) och stränginstrument såsom tanbur, tar och kamancheh. Kurdisk dans, som kallas för ”helperkê” bland Kurdistans folk, har en speciell skönhet och är en fullständig manifestation av detta folks historia.

 

 

Comments are closed.