Qom

Provinsen Qom ligger i Irans mitt och har en area motsvarande 11526,262 km2 enligt landsuppdelningen år 1391 SH (2012 e.Kr.). Denna provins gränsar till provinsen Tehran i norr, provinsen Semnan i öst, provinsen Esfahan i söder och provinsen Markazi i väst, och i öst ligger Darya-ye Namak (en periodisk saltsjö).

Provinsen Qom, som ligger på den västra sidan av Irans mitt, har varma och torra somrar p.g.a. låg altitud och närhet till öken och måttliga vintrar. Med hänsyn till påverkande faktorer för provinsen Qoms klimat och väderförhållanden kan man generellt sett särskilja tre sorters väder i provinsen enligt nedanstående redogörelse:

1 – Bergsväder: Denna typ av väder skådas i provinsens västra och södra delar på höjder över 1500 meter och delas in i två typer av väder; måttligt och kallt bergsväder. Det kalla bergsvädret sammanträffar på höjder mer än 3000 meter ovanför havsytan.

2 – Halvökenväder: Detta väder sammanträffar på provinsens utlöparområden och slättmarker. Qoms slätt har varma och torra somrar och kalla vintrar.

3 – Varmt och torrt ökenväder: Denna typ av väder finns i provinsens östra del och på saltsjöns stränder där somrarna är väldigt varma och torra och vintrarna kalla och torra. Lite regn (mindre än 100 mm) och extrem avdunstning och temperatur under sommaren hör till dess utmärkande egenskaper.

Gällande anledningen till namngivningen av Qom har flertalet historiska traditioner återberättats. Ett av de mest vetenskapliga av dem är traditioner som säger att ordet ”koomeh” (små hus bredvid varandra) omvandlats till Kom och sedan omvandlats till Qom utav emigrerande beduiner. Vissa anser även att Qom kommer från Komidan (namnet på en del av denna region) som uttalas som Kom i dess korta form och därefter har emigrerande beduiner ändrat det till Qom.

Innan islam visar arkeologiska data om Qoms region på tecken av mänsklig aktivitet under slutet på den äldre stenåldern för ca 15000 år sedan. Med hänvisning till en analys av resultaten från sex avsnitt av vetenskapliga utforskningar i Qarah Tappeh vid Qom flod sträcker sig historian för etableringen av de första byarna i Qoms region till 5000-talet f.Kr. Upphittade saker och verk från övriga utforskningar och forskningar i provinsen visar på blomstring av mänsklig civilisation under den yngre stenåldern och järnåldern i Qom.

Irans mytiska historia visar även på uppkomst och etablering av stadsorganisation under Tahmuras Divband, en kung från pishdadiandynastin. En annan åsikt refererar formandet av stadsfaciliteter i Qom till Kay Khosrow, en legendarisk kung i Iran. Det som är säkert är att Qoms region var en av Irans relativt stora och välstående städer under tiden innan islam, och speciellt under sasanidernas tid, enligt arkeologiska dokument och historiska bevis såsom eldtempel och fästningar under historiska perioder och Boken om Qom (det viktigaste geografiska lokala verket, skrivet av Hassan ibn Muhammed ibn Hassan Qomi år 379 AH (990 e.Kr.)).

Geografisk position

Provinsen Qom ligger i närheten av Irans centrala öken och söder om huvudstaden. Staden Qom är centrum i provinsen Qom och anses även vara provinsens viktigaste stad. Salafchegan och Qanavat är några av provinsens andra viktiga städer som kan nämnas.

Väder

På grund av närheten till öken, långt avstånd till havet, latituden och den höga höjden över havets yta har denna provins ett torrt klimat med låg luftfuktighet och nederbörd och som därmed är olämpligt för jordbruk.  Det är inte möjligt att kultivera de flesta markerna i provinsen och de är kända för sin närhet till Saltsjön eller Masileh.

 

Historia och kultur

Enligt arkeologiska upptäckter har Qoms region åtminstone varit bebodd sedan det femte millenniumet f.Kr. Upphittade föremål och hänvisning till historiska dokument och såväl existensen av friluftsplatser från sassanidernas tid, byar, floder, broar, kvarnar och kända eldtempel indikerar på Qoms regions femtusenåriga historia. Med hänsyn till dessa belägg har Qoms nuvarande utsträckning tillhört den andra gruppen av boplatser innan den ariska folkgruppen kom till den iranska platån. Enligt legendariska berättelser tillskrivs grundandet av denna stad till Khomani, Bahmans dotter, och kanske härstammar även det nuvarande namnet ”Qom” och dess tidigare form ”Kom”, som refererats och refereras till denna stad, från samma rot. I andra källor har det nämnts att att denna stad förstördes innan sassanidernas tid och att den sassanidiske kungen Kavadh beordrade att man skulle återuppbygga staden efter att han passerade den. Därmed kände man till staden på den tiden vid namnet ”Viran Abadan Kard-e Kavad (Qabad)”, alltså ”Den förstörda staden som Kavadh återuppbyggde”.

Heliga Fatima Masumahs (fvmh) helgedom (Astaneh-ye Moqaddas-e Hazrat-e Fatemeh-ye Ma’soumeh)

Konstruktionen av de arkitektoniska atmosfärerna runt om Heliga Fatima Masumahs (fvmh) rena jord dateras bakåt till 700-talets andra halva e.Kr. Enligt legitima historieböcker återuppbyggde Amir Abu al-Fadhl ’Iraqi, som var en framstående personlighet under den seldjukiska sultanen Toghrul I:s tid (1037-1075 e.Kr.), denna byggnad under mitten av 1000-talet e.Kr. Majoriteten av de nuvarande dekorationerna, tillsammans med de nuvarande verandorna och husen, hör till qajarernas tid.
Under början på 1500-talet e.Kr. och början på den safavidiska dynastins styre uppmärksammades Qom mer. På qajarernas tid visade Fath Ali Shah en speciell uppmärksamhet mot Qom och helgedomen. Just därför hör majoriteten av de nuvarande dekorationerna, tillsammans med verandorna och husen, till den perioden.
Den första kupolen som byggdes ovanpå Fatima Masumahs (fvmh) rena jord efter Musa ibn Khazrajs bastparasoll var en tornformad kupol, som byggdes under den andra halvan av 800-talet e.Kr. med tegel, sten och murbruk med Imam Jawads (fvmh) dotter Zeinabs ambitioner. Med tidens gång och efter att vissa alavitiska damer begravts i närheten av Fatima Masumah (fvmh) byggdes två andra kupoler bredvid den första kupolen. Dessa tre kupoler fanns kvar fram tills år 1055 e.Kr. då Mir Abu al-Fadhl ’Iraqi, Tughruls minister, byggde en högt uppsatt kupol, som var dekorerad med färglada mönster och tegel- och kakeldekorationer, samma år utan verandor och rum p.g.a. Sheikh Tusis (fvmh) uppmuntran istället för de tre kupolerna. Den kupolen gav tak åt alla mästarinnors och den Noble Damens gravar. År 1519 e.Kr. återuppbyggdes samma kupol med Shah Beygi Begums, den safavidiske Shah Ismails dotters, ambitioner. Kupolens fasad dekorerades då med kakelmosaik, och en hög veranda med två minareter konstruerades på den antika gården.

Imam Khomeinis (fvmh) hus (Beyt-e Emam Khomeini)

Imam Khomeinis (fvmh) hus i staden Qom är en väldigt enkel byggnad på två våningar; en källarvåning och en huvudvåning. Atmosfärens anordning är på sådant vis att huvudtrappan delar in byggnaden i en yttre (i öst) och en inre del (i väst). Med hänsyn till de arkitektoniska egenskaperna har denna byggnad antagligen konstruerats under början på 1900-talet.

Feyziyyeh skola (Madreseh-ye Feyziyyeh)

Feyziyyeh skola är ett av de mest berömda shiaislamiska seminarierna i världen. Runt sekelskiftet 1800 e.Kr. ersatte denna skola Astaneh skola, som funnits sedan mitten av 1100-talet e.Kr. enligt historiska källor. Denna skola återuppbyggdes under safavidernas tid. Den södra verandan är skolans äldsta del och dateras bakåt till år 1523 e.Kr. och hör till safavidernas tid.

Jamkaran moské (Masjed-e Jamkaran)

Den heliga moskén i Jamkaran ligger i närheten av den heliga staden Qom och tar ständigt emot besökare från olika platser i Iran och världen.

Qoms stormoské (Masjed-e Jame’-e Qom)

Efter Qoms antika stormoské är Imam Hassan Askaris (fvmh) moské stadens äldsta moské. Kupolens ursprungliga skelett dateras till 1100-talets första halva e.Kr., år 1135 e.Kr för att vara exakt.

Souvenirer och hantverk

Denna provins olika sorters hantverk och souvenirer består av mattor, glas, traditionella vävningar, stenföremål, graverade föremål, mosaikarbeten, träsniderier, radband, bönemattor och bönestenar. Suhan är den religiösa staden Qoms enda souvenir som även på ett sätt räknas vara en symbol för stadens mat.

Lokal mat

Utöver tillagning och konsumering av alla vanliga maträtter som finns i Iran kan följande maträtter nämnas tillhöra provinsen Qoms lokala maträtter: olika sorters soppor (ash-e patleh, ash-e avmaj, ash-e sangak, ash-e sholeh), olika sorters köttsoppor (abgusht-e yakhni, abgusht-e havig bargeh, abgusht-e bozbash och abgusht-e mazgu) och dam pokhtak (ångat ris) m.fl.

Lokal musik

Provinsen och staden Qom är centrum för undervisning och religiösa ceremonier. I vissa religiösa ceremonier blandas musikala toner med speciell poesi. Denna typ av sånger spelas vanligtvis med flöjt, cymbal och trumma. Sångerna tillhörande denna musikstil har influerats av olika sorters iransk mugammusik med lutning mot sorgsna inslag.

Comments are closed.