Khuzestan

Provinsen Khuzestan ligger i sydvästra Iran vid Persiska viken och Arvand Rud (Shatt al-’Arab) och har en area motsvarande 64054,999 km2 enligt landsuppdelningen år 1391 SH (2012 e.Kr.). Eftersom den har Irans största oljegruvor kallas den för det svarta guldets land. Denna provins gränsar till provinsen Lorestan i norr, provinsen Esfahan och provinsen Chahar Mahal och Bakhtiari i nordöst, provinsen Ilam i nordväst, provinsen Kohgiluyeh och Buyer Ahmad i sydöst, Persiska viken i söder och Irak i väst.

Provinsen Khuzestan är en av Irans viktigaste regioner eftersom den har unika turistattraktioner sett till dess natur, historia, arkitekturverk och sociala och kulturella centrum. Persiska vikens vackra stränder i söder, höga och snötäckta berg i norr, låga slätter i öst och värme i väst har skapat olika utsikter i provinsen fyra väderstreck och en av Irans vackraste naturliga regioner. Även den varma och behagliga solen, stora mängder vatten, jord av hög kvalitet och ett hårt strävande folk har gett upphov till att denna region blivit en av Irans mest produktiva platser sett till produktion av jordbruksprodukter och att den fått smeknamnet ”guldförande”.

Persiska vikens vackra stränder, kärr, våtmarker, lågt belägna och varma slätter, varierat klimat, dammar och flertalet sjöar i bilden av olika regioner har skapat en tydlig kontrast inom provinsen och gett upphov till en iögonfallande rikedom och variation av naturliga attraktioner i denna region. P.g.a. vädrets variation och typen av jord har vissa områden i Khuzestan täckts av tjocka och buskiga skogar, träd och småträd och vissa områden har även täckts av stora farmar och gränslösa fält av sockerrör. Några av provinsens andra välsignelser är dess potential av de rika underjordiska källorna som omvandlat Khuzestan till en av Västra Asiens och världens oljerika regioner. Flertalet oljebrunnar och rika reserver av industriella och flytande gaser är produkter som i högsta grad bidrar till landets och provinsens produktiva och industriella framgångar och Khuzestan har placerat alla dessa välsignelser i sitt hjärta.

Sett till höga och låga höjder kan man dela in Khuzestan i två regioner; bergsregionen och slättregionen. Bergsregionen är huvudsakligen i provinsens nordöstra delar och täcker ungefär två femtedelar av hela provinsens yta. Bland regionens berg kan Cho berg,  Zard kuh (Gula berget), Shawish, Ab-bandan, Mamazad, Svarta berget och Kuh-e Chal nämnas. Även så är Khuzestans viktigaste flodar Kercha, Karun, Dez, Marun och Kheyrabad.

Geografisk position

Provinsen Khuzestan, som ligger i sydvästra Iran och norr om Persiska viken, är en av Irans viktigaste och mest värdefulla regioner. Denna region har många turistattraktioner sett till natur, historia, arkitektur, samhälle och kultur. Persiska vikens vackra stränder, de höga snöiga bergen och de varma låga slätterna har skapat olika utsikter och klimat i provinsen Khuzestans fyra väderstreck och gjort den till en av Irans vackraste naturliga regioner. Kommunen Ahvaz är centrum i provinsen, och Abadan, Andimeshk, Bandar-e Mah Shahr, Dezful, Shush och Masjed Soleyman är några andra av dess viktiga städer.

 

Väder

Sett till väder har provinsen Khuzestan två typer av väder; ett halvökenväder och ett stäppvarmt väder. Provinsens väderförhållanden påverkas även av tre typer av vindar. Den första vinden är en kall ström som kommer från bergsområden, den andra vinden är en kvalmig vind som är en varm och fuktig ström som blåser från Persiska viken mot slätterna, medan den tredje vinden kommer från Saudiarabien och alltid bär med sig en mängd sand, jord och fukt.

 

Historia och kultur

Khuzestans region är en av de äldsta befolkade regionerna i världen. Var och en av provinsens kommuner innehåller historiska byggnader och häpnadsväckande arkitektur som manifesterar civilisationen och konsten från en avlägsen tid tillhörande folket i detta landsområde. Unika byggnader från olika historiska perioder har bevarats i denna region och de anses tillhöra Irans och världens mest värdefulla historiska arv.
Susa slätt i Khuzestan har varit befolkad från åtminstone neolitikum och därefter. Enligt studier som gjorts i Khuzestan verkar det som att den första mänskliga bosättningen sträcker sig tillbaka till 9600 år sedan, och dess spår kan hittas i lager från innan den akeramiska tiden på kullarna Ali Kash, Chogha Sefid och Chogha Banut. Slättens äldsta keramik, som hör till 8000 år sedan, går att finna i Chogha Mish. Under akemenidernas tid var detta landsområde indelat i två delar; den norra och nordöstliga delen och den sydliga delen. Den norra delen, som inkluderade många bergsområden och skogar, kallades för ”Anshan” eller ”Anzan”, och den södra delen, som hette ”Elam”, hade bördiga och plana slätter.

Shush borg (Qal’eh-ye Shush)

Denna antika borg har konstruerats av franska arkeologer med material som hittats i den arkeologiska kullen i Susa. I denna byggnad går det att skåda tegel med inskriptioner från alla antika verk från staden Susa. Denna väldigt vackra borg är ett av de mest unika verken i Iran och har byggts med fullständig konstnärlighet ovanpå den antika kullen i Susa bredvid Akropolis slott.

Salasel borg (Qal’eh-ye Salasel)

Salasel borg är ett vattendistributionscenter för samlingen av vattenfall i Shushtar. Denna borg var ett väldigt stort fort på flera våningar med höga fortifieringar vars ruiner även finns kvar idag. Vittnen visar att borgen var kontinuerligt bebodd fr.o.m. sassanidernas tid fram tills idag, men historiska texter kopplar dess konstruktion till akemenidernas tid.

Bakkans badhus (Hammam-e Bakkan)

Detta badhus hör till sassanidernas tid och den antika staden Arjan och ligger bredvid Marun flod nära Emam Reza by.

Shushtar stormoské (Masjed-e Jame’-e Shushtar)

Shushtar stormoské, som är en av Irans mest sevärda moskéer, ligger i staden Shushtar. Från dess inskriptioner kan man härleda att de abbasidiska kaliferna beordrade dess konstruktion under Imam Hassan Askaris (fvmh) tid – 868 e.Kr. – och att den senare kompletterats och återställts.

 

Bara’ ibn Malik helgedom (Boq’eh-ye Bara’ ebn-e Malek)

Denna helgedom ligger i norra delen av staden och mitt emot ruinerna från Salasel borg. Denna helgedom är den äldsta islamiska gravplatsen i Shushtar och kanske i Iran. Det har återberättats att Bara’ ibn Malik var en av Profeten Muhammeds (fvmh & hf) kompanjoner och att han dödades år 638 eller 639 e.Kr. vid segern i Shushtar.

Yaqub Leys gravplats (Aramgah-e Yaqoub Leys)

Yaqub Leys Saffaris gravplats ligger i Shah Abad by. Bredvid denna gravplats kan ruinerna från staden Jondi Shapur skådas. Yaqub Leys Saffari var grundaren av saffaridynastin och revolterade mot de abbasidiska kalifernas förtryck och orättvisa. Denna gravplats är känd som ”Shahzadeh (kungaättling) Abul Qasem” bland byns invånare.

Salmans uthuggning (Eshkoft-e Salman)

Tarisha tempel eller Salmans uthuggning är den största kilinskriften som finns kvar från neo-elamitisk tid. Det finns fyra konvexa avbilder i Salmans uthuggning varav två av dem kan skådas inuti grottan och två av dem utanför grottan. Den största kilinskriften från den elamitiska tiden finns i denna grotta och har funnits sedan den inhemska kungen Shah Ayapir (Izeh) Ayatems tid på den elamitiska tiden. För första gången har även en illustration av en kvinna jämsides med en man kunnat skådas i denna grottas konvexa avbilder.

Khunag Azhdars konvexa avbilder (Naqsh-e Barjasteh-ye Khounag Azhdar)

Vid Khunag Azhdars östra sida finns det en enormt stor sten varpå den partiska kungen Mehrdad I:s eller II:s avbild uthuggits där han sitter på en häst och en duva överlämnar maktens ring tillsammans med ett brev till honom inför andra personers (kanske själars) närvaro.

Några andra turistmål i provinsen som kan nämnas är bl.a. profeten Khidhrs fotställe, Armeniska kyrkan, Turan borg, ruinerna från de forntida städerna Lur, Pisheh Varan och Shahi och den elamitiska staden Za’fran, profeten Daniels gravplats, Da’bal Khaza’is gravplats, Karkhah terrass, de forntida slotten Apadana, Ardeshir II, Dariush och Shavur, den forntida inhägnaden Haft Tappeh, det forntida templet Joghazanbil, det skyddade området Shush, Haft Tappeh museum, Fath al-Mobins minnesmärke, Shush museum och Det antroplogiska museet.

Souvenirer och hantverk

Khuzestans människors folkliga och kulturella pluralitet och mångfald har gett upphov till en iögonfallande variation av hantverk i Khuzestan. Provinsens hantverk är bl.a. jajim, kapuvävning, bastvävning, svarvning, bönemattor, gabbeh, kilim, mattor och filtar och dess souvenirer är bl.a. dadlar, kryddor i sju färger, skrubbvantar av palmfiber, mantlar, helva av sesampasta, sockerhelva, sesamhelva, sesampasta och olika sorters traditionella kakor.

 

Lokal musik

Provinsen Khuzestan är extraordinärt framstående sett till dess musikala rikedom. Under musha‘shiiternas tid fanns det en melodi i Khuzestan som hette ”huwayzawi”, som man fram tills idag använder sig av i Irak och Kuwait i form av en grundläggande melodi.

En av shushtarmusikens melodier, som heter gusheh-ye shushtari i dastgah-e homayun, är även en av sju dastgah i Irans rad av musik. Gusheh-ye dezfuli och gusheh-ye behbahani, som också används i dastghah-e homayun, visar båda två på Khuzestans musikala rikedom.

Khuzestans musikinstrument består av ney jofti (dubbelflöjt), sorna, tar, tonbak, dayereh, dohol och ney-e haft band.

Arabisk musik är även i tacksamhetsskuld till olika sorters poesi, såsom abuzieh, ’itab, abu telgeh, basteh och dess motsvarigheter. Sånggrupper som kallas för ”Al-Khashabah” i deras område jobbar med arabiska musikinstrument. En väldigt sorgsen arabisk musik och sångstil kallas för ”’alwaniyyah” efter dess grundare. I ’itab känns även en form av sorg och ledsnad av, men abu telgeh eller basteh, som både sjungs av en person och för det mesta i grupp, är med glädje och ibland med dans eller ”talgat asba’”. Matbag, masul, flöjt, ’adhabah, trumma, tamburin, zanjari, sachabiq, rubab, santur och dammam är traditionella arabiska musikinstrument.

Lokal mat

Sedan långt bakåt i tiden har saburfisken varit en av de godaste vårmaträtterna för folket i städerna Arvandkenar, Abadan och Khorramshahr. Några andra traditionella rätter från provinsen som kan nämnas är bl.a. avpeyvazi (eshkaneh), beruni (sandali saltun), bereshk, hamis tuleh, bengu (yoghurt och gurka), masuva, sesampastasoppa, sheli ardeh, baqele tuheh, hariseh (halim) och shurba.

Comments are closed.